Helt tom i skallen
Hemkommen efter dagens avgörande RM-match mot Eos. Helt tom i skallen och känns som att jag bara har suttit och stirrat ut i tomma intet en lång stund. Matchen slutade med en enpoängsförlust, 53-54.
Kanske blev vår start lite för bra, vi ledde med 31-16 i halvtid. Eos spelade upp sig i andra. Med 7,5 sekunder kvar fick vi inkast på främre planhalvan och fick även iväg ett avslut som studsade på ringen, men ut.
Gjorde banne mig lite ont i hjärtat att se tjejernas tårar efteråt. Men det visar i alla fall att de bryr sig om det vi håller på med.
En poäng, så himla liten marginal. Tänk om vi hade satt ett straffkast till (nu satte vi visserligen 18 av 22), undvikit att foula en gång, jobbat lite bättre i en utblockering, eller jobbat ut lite hårdare på Eos sista trepoängsskott... Ja, då hade rollerna varit ombytta.
Brukar alltid säga att om vi vet att vi har gjort vårt bästa så spelar det ingen roll vad det står på resultattavlan när matchen är slut. En klen tröst i det här läget, men jag kan nog säga att vi gjorde allt vi kunde. Inget fel på uppladdningen eller inställningen under matchen. Men den här gången räckte det inte hela vägen. Sån är idrotten, sånt är livet. Men det går vidare, både basketen och livet. Vi har ju för sjutton ett slutspel, Stadium Cup och Göteborg att kämpa vidare mot. Och kan vi fortsätta så här så ser jag det inte som omöjligt att vi är i final-4 nästa år.
Kanske blev vår start lite för bra, vi ledde med 31-16 i halvtid. Eos spelade upp sig i andra. Med 7,5 sekunder kvar fick vi inkast på främre planhalvan och fick även iväg ett avslut som studsade på ringen, men ut.
Gjorde banne mig lite ont i hjärtat att se tjejernas tårar efteråt. Men det visar i alla fall att de bryr sig om det vi håller på med.
En poäng, så himla liten marginal. Tänk om vi hade satt ett straffkast till (nu satte vi visserligen 18 av 22), undvikit att foula en gång, jobbat lite bättre i en utblockering, eller jobbat ut lite hårdare på Eos sista trepoängsskott... Ja, då hade rollerna varit ombytta.
Brukar alltid säga att om vi vet att vi har gjort vårt bästa så spelar det ingen roll vad det står på resultattavlan när matchen är slut. En klen tröst i det här läget, men jag kan nog säga att vi gjorde allt vi kunde. Inget fel på uppladdningen eller inställningen under matchen. Men den här gången räckte det inte hela vägen. Sån är idrotten, sånt är livet. Men det går vidare, både basketen och livet. Vi har ju för sjutton ett slutspel, Stadium Cup och Göteborg att kämpa vidare mot. Och kan vi fortsätta så här så ser jag det inte som omöjligt att vi är i final-4 nästa år.
Kommentarer
Trackback