Bromsen

Igår var jag hos läkaren igen för att försöka få bukt med den här efterhängsna förkylningen som jag har dragits med i typ fem veckor. Det slår mig att nästan alltid när man är hos doktorn så inträffar något bissart, eller i alla fall något som man kan smågarva åt efteråt. Igår var inget undantag. Doktorn gjorde lite vanliga grejer, kollade i halsen (som var lite irriterad) och lyssnade på lungorna (som lät bra), men sa att det är inte läge att sätta in antibiotika på dig. Kanske hade hon svårt att tyda de symptom som jag beskrev, för plötsligt frågade hon: "Vad tror du att det kan vara?" Då hade man ju lust att fråga tillbaks, "Ja hur fan ska jag veta det, jag gick ju hit för att få hjälp av en expert, och det är det väl du som är?" Men det svarade jag naturligtvis inte. Så jag blev i alla fall ivägskickat på röntgen av mina bihålor. Väl på röntgen så kom några ångesttankar upp till ytan, "fan, tänk om de upptäcker att jag har en hjänrtumör". Och jag är ändå inte särskilt hypokondrisk. Nåväl, det slutade i alla fall med att slemhinnorna i bihålorna var irriterade så till slut skrev doktor ut en antibiotikakur i alla fall. Kanske hon kunde ha kommit på i första läget, så hade det besparat mig en timme och 200 spänn i röntgenavgift.