100%!
Coachkompisen Mini och jag brukar ibland käbbla om vad vi har för "record" som coacher, d.v.s. antalet vunna respektive förlorade matcher. Efter första helgen i serien tror jag att jag hade 0-3. Förra helgen blev det plusstatistik, 2-1 och den här helgen är det faktiskt 2-0, 100% vinster! Totalt sett blir det alltså 4-4 och en vinstprocent på 50.
Nåja, nu när man sysslar med ungdomsidrott så är ju att vinna långt ifrån det viktigaste i alla lägen. Men självklart blir det ändå ett kvitto på att vi kan (och ständigt förbättrar) de saker som vi sysslar med på träningarna.
Idag var det match med 93:orna och jag vete sjutton vilken planet de var på i första halvlek, men inte var det Tellus i alla fall. Maken till nybörjarmisstag var det länge sen jag skådade hos laget. I andra halvlek blev det i alla fall en rejäl uppryckning och det som glädjer mig mest är att tjejerna inte tappar huvudet fastän vi är i underläge. Delvis beror det nog på att de har vant sig vid situationen. Det är lite av en klyscha, men vanan att vinna spelar en viss roll. Efter att ha upplevt ett antal matcher där man varit i underläge och vänt så växer så klart självförtroendet jämfört med i den omvända situationen. Man har varit där och vet att ett underläge på 10 poäng inte är någon katastrof. Det är nog en av sakerna som jag är mest tillfreds med när det gäller F93, att de har förmågan att bara mala på med vetskapen om att det faktiskt aldrig är slut förrän den tjocka tanten har sjungit. F92 visade faktiskt upp samma förmåga i går. Tre mer eller mindre katastrofala perioder avslutades med en fjärde som vi vann med 23-5.
Nåja, nu när man sysslar med ungdomsidrott så är ju att vinna långt ifrån det viktigaste i alla lägen. Men självklart blir det ändå ett kvitto på att vi kan (och ständigt förbättrar) de saker som vi sysslar med på träningarna.
Idag var det match med 93:orna och jag vete sjutton vilken planet de var på i första halvlek, men inte var det Tellus i alla fall. Maken till nybörjarmisstag var det länge sen jag skådade hos laget. I andra halvlek blev det i alla fall en rejäl uppryckning och det som glädjer mig mest är att tjejerna inte tappar huvudet fastän vi är i underläge. Delvis beror det nog på att de har vant sig vid situationen. Det är lite av en klyscha, men vanan att vinna spelar en viss roll. Efter att ha upplevt ett antal matcher där man varit i underläge och vänt så växer så klart självförtroendet jämfört med i den omvända situationen. Man har varit där och vet att ett underläge på 10 poäng inte är någon katastrof. Det är nog en av sakerna som jag är mest tillfreds med när det gäller F93, att de har förmågan att bara mala på med vetskapen om att det faktiskt aldrig är slut förrän den tjocka tanten har sjungit. F92 visade faktiskt upp samma förmåga i går. Tre mer eller mindre katastrofala perioder avslutades med en fjärde som vi vann med 23-5.
Kommentarer
Trackback