Bromsen

Anlände till Stadion runt 18.00 lyckades komma hyfsat nära scenen (även om det inte syns på bilden ovan). P.g.a. regnet och att mina händer var blåfrusna pallade jag inte med att fippla med mobilen för att ta fler bilder. Innan konserten började stod jag faktiskt och skakade i knäna p.g.a. kylan och regnet, men när det väl drog igång så glömdes kylan snart bort.

Konserten skulle böra 19.30, men tydligen var det problem vid insläppet, så den kom igång cirka en halvtimme försenat och vid det laget hade humöret sjunkit rätt ordentligt p.g.a. det usla vädret. Nisse Lofgren inledde med att spela Idas sommarvisa (!) på dragspel och sen drog det igång på riktigt med den för dagen välvalda covern Who´ll stop the rain. Därefter en tung Badlands där jag nästan fick en tår i ögonvrån. 

Bruce själv drog några inspirerande gitarrsolon i början och visade att han är underskattad som gitarrist. 

Om jag ska välja ut ett bottennapp så måste det bli Seeds. Förstår inte varför han envisas med att spela den låten. 

Största höjdpunkten var nog The Ghostof Tom Joad med Nils Lofgrens fantastiska solo. Givetvis fanns det fler höjdpunkter. Hade knappast förväntat mig att bandet skulle spela The Troggs Wild Thing, men den kom upp på en önskeskylt. Måste även säga att The Wrestler gjordes i en riktigt fin version. Och Twist and Shout som extranummer/önskelåt! Hade vädergudarna varit nådigare skulle det ha varit en fantastisk konsert, nu blev det "bara" en mycket bra konsert. 

Efteråt kom jag att tänka på de låtar man inte fick höra. Ingen Hungry Heart, ingen The River, ingen Thunder Road, ingen Jungleland....listan kan görs lång. Blir nästan sugen på att försöka få tag i en biljett till söndagens konsert. Fick jag höra Racing in the street på söndag så vore det värt biljettpriset.

 

Lyssnar på No Pussyfooting med Robert Fripp och Brian Eno. Ibland är det en tunn linje mellan geni och galenskap.

Soullegenden Isaac Hayes, för den yngre generationen kanske mest känd som rösten till Chef i South Park, dog här om dagen. Tydligen i samband med att han sprang på ett löpband. Se där, ännu ett bevis på hur farligt det är med motion. När jag läste om detta kom jag på att jag måste lägga in Massive Attacks album Blue Lines på datorn, för där har de ju samplat Hayes låt Ike´s Mood/You´ve lost that loving feeling på låten One Love. Ack ja, så kan hjärnan på en riktig musiknörd fungera!

Idag hade jag definitivt hellre varit i Göteborg på Ullevi än här hemma i Stockholm. Springsteen-konsert 4 juli, finns goda chanser att det blir något extra. Bossen verkar blanda och ge väldig generöst i låtlistan den här turnén. Med tanke på dagens datum kanske det både blir Independence Day och Sandy? Väntar med spänning på rapporterna över vilka låtar som spelas i kväll.

Dags för snabbgenomgången och tanken som slår mig är varför jag tittar på det här. Men det är väl som att kolla på en riktig kalkonrulle, det kan vara rätt underhållande på sitt sätt. Kvällens största kalkon måste vara Lituen. Helt jävla obegriplig!

Herre min skapare vilka märkliga bidrag det är i årets ESC. Just nu Bulgarien med några mräkliga scratch-synt-gitarrer...och sen övergår  låten i något reggae-aktigt. Slår ju Kroatiens 75 Cent och Lettlands pirater med hästlängder!

För övrigt, Luuks kommentar om Lettland var ju klockren..."det här kommer det nog dansas galet till på fyllan i Visby i sommar".

Här slår man på TVn och så är det en studiokonster med Manu Chao på TV2. Vilket påskägg!

Och vinnaren är....Charlotte Perelli. Inte oväntat eller överraskande. En ok låt, men det lär inte bli någon vinst internationellt igen för Charlotte. Själv tror jag på Irlands kalkon-docka.

Nu avgörs det med folkets röst. Etta just nu - Charlotte Perelli, men kommer svenska folket att tycka likadant?

Ok, jag har bestämt mig. Kvällens bästa låt är balkan/zigenarbrasslåten som de spelar i inslaget om Belgrad.

Nu undrar kanske den trogne läsaren varför Bromsen inte har skrivit något om alla bidrag. Den enkla förklaringen är 1) jag missade början 2) en del bidrag kunde jag helt enkelt inte komma på något att skriva om. 3) Vid ett tillfälle var jag tvungen att plockar ur diskmaskinen, därför blev det inget skrivet. Tror att det var under Sanna Nielsens bidrag. Men om det ska vara en ballad i år så har jag inget emot Sanna.

Dags för Nordman nu, vilket alltid gör mig full i skratt. Häxbränning på scenen känns kanske inte så väldigt 2008. Fast å andra sidan, i etnofacket har man ju hört konstigare bidrag från andra länder förut. och Nordmans fotbollsrefräng går nog hem hos svenska folket.

Nu sjunger Amy Diamond och det slår mig att hon är väl ungefär lika gammal som Carola var när hon slog igenom i melodifestivalen 83. Undrar mest om Amy kommer bli lika psycho som Carola, gå med i Livets Ord, tro att homosexuella kan botas med förbön etc. Vi får väl se.

På fullaste allvar tror jag att Christer Sjögren skulle göra succé i den europeiska finalen. Se till att rösta svenska folk!

Januari har väl inte bjudit på så mycket ny spännande musik, men dagens och månadens skiva får bli Brighter than Creation´s Dark med Drive-By Truckers.

Kents nya album dök ju upp i brevlådan tidigare i veckan. Första genomlyssningen kändes väl inget speciellt, men efter att ha hört skivan några gånger nu så måste jag säga att varje spår växer. Favorit just nu: Elefanter. Goran Kajfes trumpet lyfter verkligen låten och jag får en viss vibb av Enjoy the Silence i outrot.

Jaha, så har även jag fallit för hajpen kring Radioheads nya album In rainbows som endast finns tillgänligt via nedladdning från bandets hemsida. Själv betalade jag £ 6 för albumet. Egentligen tappade jag lite grann intresset för Radiohead när de blev allt för experimentella med Kid A, men Thom Yorkes soloäventyr från förra året hade ju sina ljuspunkter. Av det jag hört hittills gillar jag i alla fall Nude väldigt mycket.

Bossens nya skiva gör mig oväntat glad, risken för besvikelse var ju överhängande när en gammal hjälte gör comeback med sitt E Street Band. Utan att överdriva finns det ju en del gamla rätt hyfsade låtar som man alltid kommer att sätta det nya materialet i relation till. Efter utflykter i folkmusik m.m. så är det skönt att Bruce rockar igen. Livin´ in the future tangerar Tenth Avenue Freeze Out nästan löjligt mycket utan att för den skull bli en patetisk upprepning. Tror nog att de flesta spåren kommer att låta ännu bättre live. Återstår att se om man pallar att punga ut de hutlösa priserna som en svarta-börs biljett lär kosta när han kommer hit i december.

Favoritspåret just nu är You´ll Be Coming Down. Påminner mig på något diffust sätt om The Killers, som ju i och för sig många associerar till Springsteen till viss del. En Springsteen-cover av The Killers vore onekligen intressant. Då helst något från Darkness on the Edge of Town.

Hör om dagen köpte jag en skiva med Weather Report, riktig jazz-fusions-runk när det är som bäst, eller värst, hur man nu förhåller sig till denna musikaliska genre. Ett spår på skivan, Elegant People, fastnade i min skalle, jag hade ju hört introt någon annan stans och visste att den samplade versionen fanns någonstans i min skivsamling. Tack vare sidan the-breaks.com fick jag reda på att Elegant People hade samplats av Portishead på låten Strangers från 1994. Aaah, gammal Bristol trip-hop! Skönt att få denna gåta ur tankarna i alla fall, så nu kan jag gå och sova utan att tänka på gamla samplingar.