Bromsen

Vaknade för en gångs skull rätt tidigt och kände mig utvilad i morse, så jag känner mig rätt duktig över att ha hunnit med att diska, stryka, hämta nytt bredbandsmodem och handla. Snart dags för match och innan dess ska jag väl hinna med att besöka apoteket också. Ska nämligen hem till Curry på middag och då kan det behövas lite magmedicin.

Får väl se om det blir någon match förresten. Vår match står inte uppsatt på domarlistan över veckans matcher, så det ska bli intressant att se om det dyker upp någon domare.

Har en spelare i laget som egentligen inte har kunnat tränat ordentligt sen i våras. Nästan ett år alltså. En hel säsong har gått förlorad för hennes del. Hon har varit sjuk och till en början visste man inte riktigt vad det var som var fel med henne. Men någon gång under hösten stod det i alla fall klart att det var något med hjärtat som inte stod rätt till. Jag är inte helt säker på de medicinska detaljerna men på något sätt är hjärtat förstorat.

Hon har varit på en mängd undersökningar och gjort EKG-tester och gud vet allt. Så idag kom hon förbi före träningen och berättade vad läkarna hade sagt vid den senaste undersökningen igår. Att risken är väldigt stor att hon aldrig kommer att kunna spela basket igen.

Det som gör det så tragiskt är att hon är ytterst talangfull och en av de mest ambitiösa och träningsvilliga spelare jag någonsin har stött på. Dessutom otroligt ödmjuk och en supergullig tjej på alla sätt och vis. Hon älskar basket. Så varför måste just hon drabbas av något sånt här? Känns så förbannat orättvist.

Och vad säger man när hon berättar en sån sak? Önskar att jag kunde ha sagt något vettigt som kunde ha gett någon form av tröst, men jag fick bara en tår i ögat och sa något i stil med att "det suger verkligen".

Hoppas att vi kan behålla henne inom basketen på något sätt, förmodligen kan hon bli en utmärkt tränare om hon vill. Men just nu känns det jävligt tungt...

Vaknade tidigt idag p.g.a. tidig morgonmatch, men lyckades somna om så att jag nästan höll på att försova mig. Matchen då? Jo, vi hade kontroll i stora delar av matchen, ledde med 17 poäng en bit in i fjärde quartern, men tappade till lika och förlängning. Där slutade det med 2 poängs förlust. Surt... Inte för att matchen egentligen betydde något, men en vinst skulle i alla fall ha varit bra för självförtroendet inför slutspelet.

Efter matchen bar det iväg hem för att å i mig det kaffe jag inte hann med till frukosten och snart är det dags för nästa match, denna gång med F93. Dagen kommer att avslutas med eget spel, match ute i Nacka kl 18.30. Alltid kul att spela sena söndagskvällar...not!

Idag var sista matchen i U18-serien med F93 Röd och det blev en väntad enkel vinst med 103-41. Men det var inte bara sista seriematchen för denna säsong, utan förmodligen även sista matchen för just denna konstellation. Visst, säkerligen blir det någon turnering i vår, men troligtvis kommer vi inte att spela i serien med just detta lag nästa år. Känns lite sorgligt på sitt sätt.

Vanligtvis brukar det vara en höjdpunkt att ha match, men frågan är om det just nu inte blir lite för mycket av det goda. Från torsdag i förra veckan och fram till och med söndag denna vecka så kommer vi att ha spelat totalt 13 matcher med F93-gruppen. Märks att tjejerna är slitna, kanske framför allt mentalt. Det är inte lätt att ladda om, och det märks nog på oss coacher också.

Idag var det två till matcher som skulle "spelas av" och det gick ju bra på så sätt att det blev vinst, men spelet, framför allt i den andra matchen i Elit A, var långt ifrån vad vi kan prestera.  

Det har varit en minst sagt hektisk basketdag, 3 matcher med start 12.15, 15.00 och 18.15. Det slutade faktiskt med tre rosa protokoll, så jag känner mig ganska nöjd så här på söndagskvällen. Fast det höll på att skita sig i den sista matchen. Vi hade kopplat greppet, men i sista quartern var det inte mycket som fungerade. Vår ledning på 11-12 poäng krympte hela tiden och med dryga 10 sekunder kvar ligger vi under med 1 poäng. Men, vi hittar fram med en pass och får iväg ett skott ifrån halvdistans som sitter. Vinst med en poäng. Tror att det var extra viktigt för den spelare som satte det avgörande skottet att just hon fick avgöra, om vi tänker på självförtroendet och sådant. I övrigt från baskethelgen är jag mest nöjd med att en spelare som har varit lite down på sista tiden spelade väldigt bra i alla sina tre matcher och verkar vara på uppåtgående.

Kanske dags att äta en bit mat nu...

Jag får lite Britney Spears-vibbar av det här. Om det är bra eller anus får ni själva avgöra. Känns som att det här kan sluta hur som helst. Men Marie är ju snygg att se på i alla fall...

Ja, Caroline af Ugglas har ju personlighet och det här låter som en klassisk soulballad. Kan tänka mig Otis Redding vid micken i stället (och med engelsk text förstås). Så sammanfattningsvis tycker jag att det här är ganska bra, men det känns som absolut fel forum. Så det blir nog hej då!

Alcazar bjuder på en riktig discokula och jag får nästan lite ABBA-vibbar av tjejernas scenkläder. Egentligen inte mycket till melodi, men ett snyggt framträdande och jag tror att den här tar en finalplats.

Introt kändes ju nästan som något som Koop skulle ha kunnat samplat ihop från gamla jazz-plattor... Jag är inte lika övertygad av refrängen, men det här kanske kan bli en överraskning.

Dansbandskungarna Scotts...2000-talets Arvingarna eller? Nä, jag vet inte, känns inte som en melodi som fastnar.

Tja, det händer ju inte så mycket på scenen, men ändå... en helt ok ballad. Bästa hittills i kväll utan tvekan. Nu väntar jag bara på tonartshöjningen!

Menlös låt, menlös artist. Och den väldigt v-ringade t-shirten känns otroligt dokusåpaskådis 2002.

Ja, vilken start! Läderchock i det första bidraget! Och dansare i såna där byxor som man har i någon asiatisk kampsport. Men låten då? Nä, det här tror jag inte på. 

Den tiden på året har kommit då melodifestivalen överskuggar precis allt i mediebruset. Skit samma om det skulle dyka upp en självmordsbombare i Gaza, det slår ju inte schlagerns i nyhetsvärde. Och i kväll smäller det med första deltävlingen. Jag har inte följt med i förhandssnacket, men jag hoppas ju på något riktigt kalkonbidrag i stil med förra årets kebabpizza.

Idag var det bortamatch i Uppsala i 93 Elit B-serien. P.g.a. sjukdomar och att spelare var uppbokade på andra aktiviteter var vi bara sju spelare, men det gick bra ändå. Det blev en 10-poängsvinst. Borde väl egentligen ha blivit mer, men vi hade en liten svacka i sista quartern då Uppsala krympte vår ledning rätt rejält.

I morgon väntar en rätt intensiv basketdag, matcher 12.15, 15.00 och 18.00. Vissa spelare kommer att dra tunga lass, hoppas att de orkar! Som tur är är det här sista helgen då det är tokmycket matcher. Snart drar slutspelet igång och då blir det ett betydligt lugnare schema för spelare och coacher.

Idag var det dags för säsongens värsta match, då våra två 93-lag, Vit och Röd möttes. Då menar jag den match man är minst laddad för. Vi tränar ju nästan alltid tillsammans och alla spelare är lagkamrater, så det känns lite konstigt att då spela match mot varandra.

Det bästa skulle vara om det slutade oavgjort, men det får det ju inte göra i basket. Med tanke på det blev väl dagens resultat det bästa möjliga, lag vit vann med minsta möjliga marginal, 47-46. Egentligen blev det en rätt kul match där lag vit inledde bäst, sköt bra och dominerade under korgarna. Lag röd började hänga med huvudet och låg under med 18 poäng som mest, men via en furiös press i mitten av tredje quartern kom lag röd ikapp och faktiskt förbi. Men vit svarade och i slutsekunden hade lag röd en lay up som rullade på ringen och ut. Kunde inte ha blivit jämnare.

Det här var nog sista gången lagen möttes i en seriematch och det är jag glad för. Nu kan vi fokusera på slutspel m.m. utan att tänka på om lag vit eller röd är det bättre laget. Inte för att vi tränare, eller inte heller spelarna för den delen, lägger någon direkt vikt vid om vit eller röd vinner, men jag misstänker att det finns en del föräldrar som tycker det är ganska viktigt vilket av "kvarterslagen" som är det bästa. Själv känner jag mig just nu bara glad över att vi har så många duktiga spelare i 93-gruppen.